Varför låsa sig vid en genre när det finns så många som kittlar berättarlusten? Så resonerar den produktiva författaren Lovisa Wistrand som rör sig mellan genrer som fantasy, feelgood, romance och erotik. Hon delar generöst med sig av hur hon tänker kring sitt skrivande och ger tips till dig som också skriver eller vill skriva.
Hej Lovisa! Berätta om dig och ditt skrivande.
Jag skrev färdigt mitt första manus 2010, men då var jag bara arton år och skrev inte särskilt bra. Mitt första romanförsök gjorde jag dock redan vid fjorton års ålder när jag försökte mig på att skriva en bok om älvor, men då kom jag inte längre än halvvägs.
Debuten dröjde till 2017. Sju år tidigare hade jag alltså skrivit färdigt ett manus för första gången, men det var inte det jag skulle debutera med. Efter 2010-manuset ”I havets djup” hade jag nämligen skrivit klart tre till, och det var det tredje av dessa, ”Drakviskaren”, som till slut fick napp hos ett förlag. Förlaget hette Whip Media och de ville ge ut hela den planerade trilogin – traditionellt! Lyckan var total.
Sedan dess har det blivit några böcker. Först har vi fantasyromanerna Alvblodstrilogin (”Drakviskaren”, ”Demonviskaren” och ”Dödsviskaren”), ”Equidae” och ”Netraya”. Sedan feelgoodserien Messengerduologin (”OBS: Flirt” och ”OBS: Synd”), och min romance ”600 mil till dig”. I år kommer också ”Älskar att hata dig”, ”Rovmärkt” och ”Vackra, vita lögner”. Nästa år kommer ”Havsfödd”, en omskriven version av mitt första färdiga manus ”I havets djup”. Så det är en del på gång. Samtidigt har jag nyss blivit tvåbarnsmamma och kämpar med att bolla skrivandet med småbarn, vilket ärligt talat är supersvårt.
Tre ord som beskriver dig som person
Glad, ambitiös och otålig.
Du skriver i flera genrer: fantasy, romance, feelgood och även erotik. Hur kommer det sig?
För mig är det inte konstigt alls. Varför ska man bara välja en? Ser du enbart på actionfilmer och aldrig romcoms, animerat, draman eller skräck? Läser du BARA deckare? Lyssnar du BARA på popmusik? Själv läser jag böcker jag blir intresserad av och hänger inte upp mig på genren. Valet faller dock oftast på böcker med kärlek i, men kärlek kan finnas inom många olika kategorier. Det finns episka kärlekshistorier med sorgliga slut, lättsamma ungdomsböcker, mörka dystopier, kärlek i rymden och kärlek på kontor. Men ibland väljer jag böcker som inte alls innehåller någon romans, för att de verkar bra ändå.
Det är samma sak när jag skriver. Jag skriver det jag själv vill läsa och skulle aldrig kunna hålla mig till en enda typ av bok. Alla böcker innehåller dock kärlek på olika sätt, förutom möjligtvis erotiken. Vissa av erotiknovellerna är kortare kärleksberättelser, medan andra är mer luststyrda.
Upplever du svårigheter i att skriva i flera genrer och vad ser du som det mest positiva med det?
Det kan vara svårt att ställa om ibland mellan manusen, för skrivsätten blir väldigt olika. Att gå från episk fantasy där karaktärerna krigar och dör, till lättsam feelgood som man ska skratta åt, är inte alltid så lätt. Kanske är det därför jag helst fokuserar på ett manus åt gången och inte skriver på flera saker samtidigt.
Det positiva är variationen! Efter att ha skrivit en intensiv fantasy på sexhundra sidor, där kärleken är på liv och död och intrigerna haglar, är det SÅ SKÖNT att få ”koppla av lite” och skriva något mer avslappnat. Man behöver inte tänka lika mycket när man skriver om saker som finns på riktigt. Jämför att skriva en scen i Stockholms tunnelbana mot att skriva en scen i en påhittad undervattensstad. För att skriva om sjöjungfrur behöver fantasin gå på högvarv. Hur känns det att simma med fena? Hur ser färgerna ut så djupt ner under ytan? Finns det ljus i städerna? Vilka djurarter finns där? Rider sjöjungfrurna på något? Vad har de för uttryck de slänger med? Religion? Yrken? Hur har sjöjungfrur sex?? (För övrigt första meningen i min feelgoodroman ”OBS: Flirt”, haha). En vettig fråga ändå! Vill ni veta? Okej då. I Havsfödd har mina så kallade sjöväsen ett fjäll de kan öppna/flytta åt sidan för att blotta könet. Det gäller både kvinnor och män. Ofta har man inte ens ”brutit fjället” förrän man har sex första gången.
Har du en favoritgenre att skriva i?
Romance, gärna i fantasymiljö, men jag älskar att skriva contemporary romance också. I mina böcker är det alltid kärleksrelationen som ligger i fokus.
Din senaste bok heter 600 mil till dig och är en romantisk feelgood-roman. Hur du fick idén till den och vad den handlar om?
Allt började när Ordberoende Förlag utlyste en novelltävling med tema ”passion”, där vinnarbidragen skulle publiceras i en antologi. Nu för tiden har jag knappt tid för sådana tävlingar, men 2018 hade jag det. Mitt bidrag ”Läppar i låga” blev en av vinnarna. Det roliga var att Ordberoende hörde av sig något halvår efter publiceringen och frågade om jag inte kunde skriva en roman baserat på novellen, eftersom de tyckte så mycket om den. Det lät både jättesvårt och jättekul, så jag tackade ja. Resultatet blev ”600 mil till dig”.
Hur idén till novellen kom minns jag knappt. Jag visste att jag ville skriva något romantiskt med Brooklyn som kuliss, det var väl den första tanken. Sedan växte karaktärerna fram: Alice som bor i Uppsala och Nathan som bor i New York. Båda är gifta och båda har barn, men det dröjer inte länge förrän förbjudna känslor sipprar fram över internet. Trots att de aldrig har träffats. Kan man verkligen bli förälskad i någon man aldrig har sett i verkligheten? Och är det värt att riskera allt för kärleken?
Hur lång tid kan det ta för dig att skriva en bok, från idé till färdig bok?
Det är så olika. Vissa böcker tar några månader att skriva, andra tar en månad eller ett halvår. Idén ligger dock ofta och mognar i huvudet långt innan jag skriver första ordet på papperet, kanske i flera år, så det är svårt att veta exakt. För mig är inte idén riktigt kopplad till skrivprocessen. Just nu har jag många idéer till framtida manus i huvudet, men det är inte deras tur än. Så fort det blir det kommer jag att skriva ner allt jag kommit på hittills.
Vad är det mest utmanande i ditt skrivande hittills och just nu?
Barnen. BAR. NEN. Behöver jag skriva mer? Nej, men innan jag blev småbarnsförälder hade jag en ocean av tid. Jag trodde inte att jag hade det, men jag hade fel. Även om man har ett heltidsjobb har man ju ganska mycket fritid som barnlös. Helgerna liksom! Herregud! Här är helgerna rena arbetspassen och om ett barn sover river det andra huset. Jag älskar mina barn och ångrar dem inte för allt i världen (jag tror stenhårt på att det inte är de utgivna böckerna man ligger och minns på sin dödsbädd, utan barnen, barnbarnen och andra viktiga relationer), men det är väl ingen hemlighet att de första åren innebär minimalt med egentid.
Så, mitt problem är alltså att få skrivandet gjort, men jag har mina egna knep för att lyckas. Det du läser just nu till exempel, skriver jag på telefonen medan jag ammar den yngsta i sängen.
Skriver du på en ny bok?
Absolut! Jag skriver på ”Vackra, vita lögner”, en julromance med fokus på Antarktis som ska ges ut till julen 2021. Den handlar om Aurora som åker till jordens sjunde kontinent i sin enäggstvilling Vanessas ställe. Där träffar hon en man som är snygg och spännande, men tyvärr känner han Vanessa sedan innan. Aurora måste alltså spela ordentligt. Tanken är att stämningen ska vara rolig, romantisk och lättsam, ungefär som en romantisk komedi på teve. Det var Ordberoende Förlag som frågade om jag hade lust att skriva en mysig julroman på kort tid, och eftersom jag har en hatkärlek till utmaningar (mest kärlek ändå) tackade jag ja. Så nu sitter jag här och hetsskriver kan man säga, men det är också för att jag älskar den här berättelsen.
Antarktis är en sådan spännande kontinent! Jag har inte själv varit där och tyvärr får inga barn under tio år följa med på en sådan resa – så varför insåg jag inte att jag ville dit för tre år sedan? Nu är det liksom för sent i många år framöver eftersom jag är mitt inne i småbarnskarusellen. Jag älskar nämligen att resa och har varit på många andra platser som jag skrivit om. Men men, det finns böcker av en anledning så min nuvarande ”fritid” stavas research!
Vad läser du helst själv?
När jag var yngre läste jag mest fantasy (gärna med kärlek i, men inte nödvändigtvis) och young adult-dystopier. Numera blir det till 80% romance och feelgood i alla dess former, medan resterande 20% består av fantasy och sci-fi. Nu när jag har småbarn vill jag koppla av i läsningen och lyssna på ljudböcker som gör mig glad och avslappnad. Med det sagt är det ändå fantasy- och sci-fi-böckerna jag minns mest vid varje årsslut. De är oftast längre, så jag antar att jag lär känna karaktärerna på ett djupare plan.
Vilka råd vill du ge till andra som vill lyckas med sitt skrivande och ge ut sin bok?
Tiden
Det är viktigt att vara ambitiös och ta skrivandet på allvar. Många tycker att de inte har tid, och vissa har kanske inte det, men de flesta kan skapa tid med lite god vilja. En del går upp klockan fem varje morgon på bekostnad av sömnen, andra går ner i tid på jobbet på bekostnad av inkomsterna, vissa slutar spela datorspel, slutar titta på teve, slutar läsa böcker, slutar gå promenader, slutar städa. Det låter ju hemskt, men det är lite så faktiskt. Själv minns jag knappt när jag spelade datorspel eller tecknade senast, två saker som jag älskar. Däremot ser jag tre avsnitt av en teveserie varje vecka tillsammans med maken, men det är också min enda ”fritid”. Så – se till att frigöra tid till skrivandet, det är mitt första råd.
Uthålligheten
Men du kanske redan skriver fort och bra. Ditt problem kanske är att manusen aldrig blir utgivna? We have all been there. Jag minns den frustrerande känslan av att vilja bli utgiven till varje pris. Gråten och smärtan. Man vill komma in genom författarskapets gyllene portar, man har så många ord i sig som ingen ser.
Och svaret? Hur ska man göra? Tja, skriv på och ge aldrig upp. Gå en skrivkurs eller två. Producera manus efter manus och skicka dem till förlagen. Kanske anlita en lektör först? Och här: Medverka i novelltävlingar! Se till att synas. Bli publicerad i novellantologier för det kan ge dig värdefulla förlagskontakter. När jag blev utgiven hos Ordberoende Förlag första gången med ”600 mil till dig” (dock inte min debut) var det ju för att de älskade min antologinovell så mycket att de ville fortsätta samarbeta med mig.
Tack så mycket Lovisa och stort lycka till i den fortsatta författarkarriären!
Lovisa hittar du även på Instagram: @lovisa_wistrand, på hennes hemsida och Facebook!
PS! Om du behöver hjälp med att komma igång eller vidare i ditt skrivande så kan jag hjälpa dig som lektör, redaktör eller skrivcoach.